A dödsstraff (som också kallas dödsstraff), är en typ av brottmålsdom som består av en process där en person som har begått ett visst brott får själva dödsstraffet. Termen "kapital" är en variant av det latinska "capitalis", som bokstavligen betyder "hänvisar till huvudet". Det härrör från avrättningsmetoden genom halshuggning, som var mycket vanligunder medeltiden.

Det måste dock verkställas efter ett domstolsbeslut som dömer personen till döden och endast staten kan ta ansvar för att verkställa domen. För att förklara vad dödsstraffet är bör det därför nämnas att det består av en situation som skiljer sig från en avrättning, som i detta fall verkställs utan tillstånd från ett rättsligt förfarande.

Användningen av dödsstraff som bestraffning har förekommit under flera historiska perioder och i flera länder (inklusive Brasilien, där det tillämpades fram till år 1876). Dödsstraffet i Brasilien användes för att straffa personer som begick civila brott, men det användes främst för att skrämma och hålla kvar slavar, vilket var en av de främsta anledningarna till att det förbjöds år 1889,då slaveriet officiellt avskaffades i landet.

I och med det officiella förbudet togs dödsstraffet bort från den brasilianska strafflagen. Men trots detta kan det enligt konstitutionen tillämpas i händelse av krigsförklaring, enligt definitionen i klausul 47 i artikel 5. Trots detta användes inte dödsstraffet ens under andra världskriget i Brasilien.

Under militärregimen fanns det ett dekret som tillät dödsstraff i fall av våldsamma politiska brott, men det tillämpades inte (inom lagens gränser) på någon av de politiska fångarna vid den tidpunkten.

Eftersom det rör sig om en konstitutionell artikel som infogas i temat grundläggande rättigheter, finns det ingen möjlighet att ändra den, eftersom den betraktas som en permanent klausul i Magna Carta.

Dödsstraffets historia

Den första uppsättningen skriftliga lagar som hittats består av Hammurabis kod, som skapades i den mesopotamiska regionen år XVIII f.Kr. Tillämpningen av dödsstraffet vid den tiden utfördes enligt proportionen av det brott som begåtts av den dömda och var inriktad på 30 typer av brott, baserat på "ett öga för ett öga, en tand för en tand".

År 621 f.Kr. infördes den drakoniska lagen i Aten, där alla brottslingar dömdes till döden. Detta berodde på att lagstiftaren Dracon ansåg att ingen typ av brott förtjänade att benådas, men denna typ av straff tillämpades endast på mördare efter den reform som gjordes av hans efterträdare.

År 452 f.Kr. kom den första uppsättningen lagar i Rom, som använde avrättning som ett sätt att straffa brottslingar, samt tillät fall av falskt vittnesmål och att mörda barn som fötts med någon form av missbildning (där fadern var ansvarig för att verkställa domen).

Under medeltiden förföljdes människor som ansågs vara ett hot mot de läror som fastställts av den katolska kyrkan. De misstänkta dömdes sedan och kunde få dödsstraff, vilket kunde ske genom bränning på bål, en händelse som hölls på ett offentligt torg som befolkningen kunde följa. Bland de människor som anklagades för att vara kättare fanns vetenskapsmän ochutövare av andra religioner.

Giljotinen användes först i Frankrike som en "humanare" metod för att halshugga brottslingar under den franska revolutionen, medan den elektriska stolen, som fortfarande används i USA, innebär att den åtalade får en urladdning på 2 000 volt.

Översikt över dödsstraffet i världen

Dödsstraffet tillämpas fortfarande i vissa länder (närmare bestämt 58 länder) även om det inte accepteras av många människorättsorganisationer. Även om det är svårt att mäta antalet personer som har dömts till detta straff finns det uppgifter om att omkring 1 000 personer dömdes till detta straff under 2016 i 23 länder.

Bland de länder som fortfarande tillämpar dödsstraff finns Pakistan, Iran, Irak, Saudiarabien och Kina. I USA ansvarar var och en av de 50 delstater som utgör landet för sina egna lagar och på grund av detta verkställs dödsstraffet i 29 delstater.

Skälen till att en brottsling döms till döden varierar från land till land, och de vanligaste brotten är narkotikabrott, våldtäkt, kidnappning, förräderi, spioneri, terrorism eller hädelse. Bland de olika typerna av dödsstraff i världen finns arkebusering, stening, hängning och dödlig injektion. För århundraden sedan verkställdes dödsstraffetlångsamt, plågsamt och avsett att vara smärtsamt för de dömda, vilket till och med inkluderade trampning av elefanter.

De flesta av de senaste dödsdomarna ägde rum i Kina, med Iran på andra plats, följt av Saudiarabien och Pakistan. 2016 satt omkring 18 000 personer i dödscell, en siffra som är 37 % lägre än 2015.

USA är det enda landet i Amerika som tillämpar dödsstraff som en form av bestraffning. I Mellanöstern har antalet personer i dödscell minskat under de senaste åren.

I Nigeria fördubblades dock antalet dödsdomar från 2015 till 2016. I det landet är risken stor att människor avrättas även om de är oskyldiga, eftersom hälften av de frikännande domar som registrerades i världen under 2016 inträffade i det landet.

Enligt experter på området och forskningsdata om dödsstraffet visar länder där straffet tillämpas inte någon minskning av brottsnivåerna, och tillämpningen drabbar oproportionerligt fattiga människor och personer som tillhör marginaliserade grupper, liksom etniska och religiösa minoriteter.

Undersökning av personer för och emot dödsstraff i Brasilien

En undersökning som genomfördes av DataFolha 2014 visade att 43% av brasilianarna är för och 52% är emot tillämpningen av dödsstraffet. En sammanfattning av undersökningen bland de argument som användes av personer som förklarade sig vara för eller emot visade att de som är för denna typ av straff tror att våldet i landet skulle minska, förutom att förhindra att brottslingar återvänder till företag och minimera kostnaderna för återsocialisering av fångar.

Detta argument stöds av dessa människor baserat på bilden av det brasilianska fängelsesystemet, där 78% av de individer som återvänder till samhället begår nya brott.

De som var emot använde argumentet att detta straff skulle tillämpas i Brasilien utan någon verkligt rationell motivering, utan endast av hämndskäl. Dessutom finns det de som anser att den bästa lösningen för att förhindra att brottslingar återvänder till gatorna är att tillämpa livstids fängelse, eftersom detta är en mindre extrem åtgärd.

En annan negativ aspekt av denna praxis skulle vara risken för misstag eller att den används som ett förtryckarverktyg, förutom att den tillämpas på personer som diagnostiserats som mentalt och intellektuellt funktionshindrade.

Argument för och emot dödsstraff

Det finns flera argument som rättfärdigar och även de som fördömer dödsstraffet, som går emot mänskliga moraliska frågor. Kolla in de viktigaste argumenten:

Argument för dödsstraff

Bland de argument som används av personer som försvarar dödsstraffet finns den risk som individer som har begått brott utgör för samhället. Detta skulle användas som ett "vapen" mot brottslingar för att förhindra framtida brott, särskilt av brottslingar som anses vara mycket farliga.

Argument mot dödsstraff

Ett av argumenten mot dödsstraffet är religiösa och andliga principer. Enligt de flesta religioner kan nämligen människor som begår ett brott ångra sig någon gång i livet och ändra inställning, vilket även gäller brottslingar som anses vara ohjälpliga.

En annan faktor som också ingår i detta argument är Guds makt, som av kristendomens anhängare anses vara den enda som kan avgöra vem som ska leva eller dö.

Ett annat argument är baserat på moral Att orsaka dödsfall på bekostnad av andra dödsfall för att vinna över en stats suveränitet och stabilitet gör nämligen straffet till en användning av människan som en ren statistik.

Dessutom hävdar personer som är emot dödsstraff att det bygger på ett maskerat sätt att använda hämnd, och att det då är en avvisande attityd som inte ger tröst till de anhöriga eller offret.

Se även nedan:

• Betydelsen av moraliska värden
• Betydelsen av Moral
• Samhällets betydelse
• Betydelsen av social ojämlikhet
• Betydelse av etnocentrism
• Betydelsen av kolonisering
• Betydelsen av medeltida filosofi